Människan är en berättelse är en bok för inspiration snarare än en lärobok. Den handlar inte om intervjumetodik i första hand utan om olika aspekter på samtalets konst med utgångspunkt i att människan är en skildrande varelse. Varje människa förtäljer oavlåtligt sin historia, inte bara i sin verbala framställning utan med hela sitt väsen — sitt framträdande, sin klädsel, sin uppsyn, hållning, röst och gångart. Att samtala är att se och lyssna med alla sinnen och att vara medveten om att man ständigt som lyssnare också själv hela tiden är en berättare. Boken är inte skriven enbart för samtalsterapeuter utan för att ge impulser till alla människor som använder samtalet som huvudinstrument i sin dagliga gärning.
Clarence Crafoord är överläkare och lärare i psykoterapi vid Psykoterapiinstitutet i Stockholm, därtill psykoanalytiker och författare med flera böcker bakom sig som främst riktat sig till vårdfolk inom psykiatrin. 1993 utgav han en bok om barndomsminnen i litterära texter, Barndomens återkomst. Den boken handlar om några litterära berättares uttalade och dolda språk. I den här boken utvecklar han liknande tankegångar om de professionella situationer där språket och samtalet är arbetsredskap då han skärskådar dem för att blottlägga den rika informationskälla som det mänskliga mötet innehåller.
